Det har gått två år sedan den här bloggen uppdaterades sist. Det har hänt en hel del annat i tillvaron för oss under den här tiden så både båt och blogg har varit på undantag en period. En period som inleddes med att Medewi fick en ny gast två veckor efter att det förra inlägget skrevs i samband med sjösättningen i början på maj 2013.
Helt stilla har inte Medewi legat under den här tiden, utan vår nya medlem fick möjlighet att pröva på båtlivet redan samma sommar, knappt tre månader gammal. Men utökningen har gjort att både seglande och den tid som har lagts ned på underhåll och skötsel har varit begränsad en tid. Utökningen har sedermera fört med sig ytterligare familjeaktiviteter av typ flytt och sådant som utökningar av den här typen tenderar att göra.
Besättningen består idag alltså av Elin, mig, min åttaåriga dotter sedan tidigare som är med oss varannan vecka, och vår tvååriga son. Vi har aldrig varit ute tillsammans allihopa, utan det har varit jag och dottern på egen hand eller resten av oss, och det troliga är att vi sällan kommer vara alla på en gång. Men skulle hela besättningen med blir det alltså rätt trångt i båten.
Det är lite klurigt att vara ute med små barn i båten och då är det inte de allmänna praktiska bestyren med blöjor och sådant jag tänker på. Men både Elin och jag tycker om att röra på oss och är mer inne på aktiv segling än att ta det lugnt och tuffa för motor när det blåser ogynnsamt, och det kombinerar sig inte bara bra med ett litet ostadigt barn som inte kan hålla i sig själv i en liten båt där det inte riktigt finns någonstans man är ur vägen. Lillkillen har visat sig vara av en modell som inte precis självmant väljer att sova eller ostört fortsätter med det om inte någon av föräldrarna är med, så en av oss blir nästan alltid upptagen med honom. Eftersom det är jag som är bekväm med att hantera båten själv blir denne någon tyvärr nästan bara Elin. Till och med om de nu skulle ligga och sova påverkar det eftersom båten är så liten att det har ganska avgörande betydelse om halva besättningen ligger i lä om det inte råder väldigt lätta vindar.
Istället har andra aktiviteter fått ta mer tid. I slutet på sommaren 2013 köpte vi en Bullitt lastcykel och året efter kom en del tid att ägnas åt att göra sådana turer vilket passade väldigt bra när lillkillen var ett. MTB-cykling har också vuxit fram som ett intresse i familjen och har varit lättare att passa in med barn så att vi båda har kunnat få tid till det, men det blir mest var och en för sig. Just det har bidragit till att vi ägnat ganska mycket fritid hos Elins familj i Östergötland, där vi har möjlighet att få barnvakt och lite tid att göra något annat tillsammans ibland. Våra möjligheter att få till det hemmavid är begränsade annars.
För Medewis del har det alltså varit lite av en svacka en tid. Det hindrar inte att det har hänt vissa saker med henne, nya ruffluckor är byggda och hon har fått en ny motor, vi ska återkomma till det. Men annars har perioden lett till en del frågor. Kommer vi att använda henne mer i framtiden, eller borde vi göra oss av med henne? Skaffa större? Inte ha någon båt alls? Kanske hyra ibland? Mina personliga tidigare erfarenheter av att vara den i en relation som vill ha båt och segla, medan den andra efter ett tag visat sig inte vilja det och allt det fört med sig har också spökat.
I år har vi kommit ut mer, Elin, jag och tvååringen och det har fungerat över förväntan med honom även när det har varit lite längre transportsträckor. Medewi blir kvar med oss och hur vi resonerar kring det ska vi komma tillbaka till snart, liksom övriga planer vi smider för henne.