Rostfria slitlister = inga fula märken i gelcoaten på sittbrunnsargen av trimmen för akterstagsträckaren och storskotvagnen.
Med full besättning och full akterstuv blir Monark 700 Miniton lätt baktung. Aktern gräver ned sig och vattnet släpper inte som det ska med lägre hastighet som resultat. Därför tömmer vi alltid stuvfacket i aktern och lyfter av motorn på kappsegling. Utrustningen förvaras ovanpå kölen på durken i salongen där vikten gör minst skada.
Att lyfta av utombordaren från sitt fäste på akterspegeln har alltid varit jobbigt och dessutom riskfyllt då man riskerat att tappa ned hela kalaset i vattnet. Proceduren är som följande: först dras dras motorfästet upp via sina skenor till det övre läget. Därefter lossas skruvarna och motorn lyfts upp i sittbrunnen. Det sistnämnda går inte att ändra på, men det tunga lyftet av motorn på skenorna, när motorn fortfarande sitter på sitt fäste, går att göra lättare med hjälp av tamp, block och ett skotlås. En liten hissanordning helt enkelt.
En av de svagaste punkterna på Monark 700 Miniton är röstjärnen. De utgörs av ett plattjärn som går igenom däck och fortsätter ned i salongen där det fäster bakom dynan på salongssoffan (illustrationen till vänster ovan). På grund av att T-järnet uppe på däck är för svagt och att röstjärnet har en ”knäck” som gör att det följer fönstret istället för att gå rakt ned till fästet vid soffan orkar inte röstjärnet hålla emot riggens krafter. Resultatet blir sprickbildning i gelcoaten vid T-järnet och flex vid fönstret med läckage som följd. Dessutom kan man inte sätta an riggen maximalt, något som behövs för att få ut max fart ur båten vid frisk vind.
Jag har gjort flera försök att bli av med ovanstående problem. Jag har tätat om fönstrena med nya U-lister och ny Sikaflex. Jag har förstärkt däcket vid T-järnen så att det ska flexa mindre och jag har dragit åt bultarna ordentligt bakom soffans dynor. Men problemen kvarstår, om än i mindre skala.
Roten till dessa problem är alltså ett felkonstruerat röstjärn som inte tar upp riggens krafter på ett tillräckligt bra sätt. Anledningen till att man har dragit röstjärnet längs med fönstret tror jag är att man vill ha det ur vägen för den som sitter i soffan. Komfort i salongen har alltså prioriterats istället för prestanda och strukturell styrka. Inte bra.
Illustrationen till höger visar en möjlig lösning på problemen. Röstjärnet har kortats av så att det endast återstår ett kort fäste genom däck och ännu ett fäste nere vid salongssoffans ryggstöd. Mellan dessa fästen monteras en 5 mm wire (samma som båtens stående rigg) och en vantskruv. Dragriktningen blir bättre än originallösningen och vantskruven spänns åt för att göra rufftaket stumt. Detta ger mindre flex, mindre läckage, ingen sprickbildning och en hårdare spänd rigg. Visst, wiren kommer vara ivägen för den som vill luta sig tillbaka i soffan, men det väger lätt jämfört med fördelarna.
Fortsättning följer…
Medewis undervattenskropp = En massa slipning + VC-Tar 2 + International Watertite spackel + slipning + mer VC-Tar 2 + VC17 Extra.
Ett sprängt skithus? Nej, men en isärplockad Wallas 1400.
När termometern visar över 30 grader vilket var fallet idag är en genomgång av Wallas 1400-värmaren kanske inte det första man prioriterar. Men jag skred till verket i alla fall.
Wallas-värmare är lättmeckade och det är angenämt att jobba med dem. Konstruktionen är mycket enkel och den är lätt att plocka isär och montera ihop. Man fattar för det mesta hur saker och ting ska sitta bara genom att titta på dem. Annars löser ett öga på sprängskissen det mesta.
Jag rev isär allt, gjorde rent alla delar med Bräkleen, sotade värmelementet med diskborstar 34-140 från Clas Ohlson och bytte både fläktlager och glödtråd samt packningar. Efter att ha monterat ihop allt testkörde jag med ny Camping Paraffin från Statoil med en slurk k-sprit i. Värmaren tände snabbt och blev mycket snabbt varm. Det nya kullagrade fläktlagret från Bil & Båtvärmedoktorn gör att värmaren går mycket tystare än med det gamla glidlagret som satt monterat innan. Nu är båten rustad för svalare väder till hösten.
Om man vill veta hur fort båten går på olika bogar behöver man ett polardiagram. Ett annat användningsområde för polardiagrammet är att mata in det i en navigeringsprogram som Sailplanner. Vid havskappsegling eller vid t.ex. en överfart till Gotland från fastlandet kan Sailpanner beräkna den optimala rutten med hänsyn tagen till båtens polardiagram och aktuella väderdata.
Jag har tagit fram ett polardiagram för Monark 700 Miniton. Jag har använt polardiagrammet från en Albin Express och sedan minskat farten med ca 12%, dvs skillnaden mellan båtarnas SRS-tal. Det ska påpekas att detta är en quick-and-dirty-lösning. För att få ett exakt polardiagram för en båt behövs en Velocity Prediction-programvara som i samverkan med båtens instrument räknar ut polardiagrammet.
Nu är vårens klubbkappseglingar i Stockholms Segelklubbs regi över. Tyvärr deltog Medewi bara vid ett av fem tillfällen, men vi hade väldigt kul. Vi får ta och bättra oss till höstens omgångar som kör igång den 18 augusti. Fram tills dess blir det semester och framförallt tillökning i familjen. Så jag byter segeltrim mot blöjor för en tid framöver.
Om man cruisar och semesterseglar sin Monark 700 Miniton kan det vara bekvämt med en sprayhood för att hålla stänk borta från sittbrunnen. Den här båten har en riktigt stor sprayhood till skillnad från de små sufletterna som man vanligtvis ser. Lite oproportionerlig kanske men den lär hålla vatten borta från ruffluckan och utförandet med blå kant integrerar väl med båtens färger på skrov och bomkapell.
Jag har startat en Facebook-sida om Monark 700 Miniton för alla Monark 700-entusiaster. Alla är välkomna att bidra till sidans innehåll. Facebook-sidan finner du här.
