Räkfrossa på berget på Biskopsö, Gullviverallyt 2008
Idag öppnade anmälningssidan till Gullviverallyt 2010 den 13-16 maj på gullviverallyt.se. Det blev ett jäkla drag direkt. På några timmar har över 70 båtar anmält sig. Medewi är anmäld som båt nummer 30, med lägst SRS-tal av alla båtar. Bland andra båtar med lite lägre SRS-handikapp syns ett helt gäng med RJ85:or, en IF-båt och en Neptunkryssare. Förra gången jag seglade Gullviverallyt gjorde jag det ombord på en snabb trimaran, så det kommer bli helt andra tider i år. RJ85:an har ju fått höjt SRS-tal till i år (1.05) så dem kanske man kan få en bra fight med. Det ska bli riktigt kul att segla Gullvivan igen då det är ett riktigt kanonevenemang.
Laminatsegel gillar inte att vikas eftersom materialet då kan ta skada. Istället ska men rulla seglat utan skarpa veck. Medewis nya fock i Pentex-laminat kräver därför en ny segelbag. Kaptensblå kapellväv och 180 cm blixtlås inhandlades på Bryggan och sen var det bara att ta fram den gamla Husqvarnan och börja slöjda.
Signaturen Eilean tipsar på Sailguide.se om en bra amerikansk sajt som innehåller mycket matnyttigt för den som meckar med sin båt. Allt ifrån byte av genomföringar till ihopmontering av vattenpumpar illustreras med bilder och förklarande text. Good stuff.
Efter att ha diskuterat ämnet på Maringuiden är jag nu inne på att skaffa en digital voltmeter för att kunna hålla koll på batteriet i Medewi istället för den enkla indikatorn Comfort Indicator från Ctek. Signaturen Eilean skriver: Läs mer…
Det har hänt att jag varit på väg in i en trasslig ytterskärgård, typ Stora Nassa eller Gillöga, och plötsligt har instrumenten lagt av. Batteriet har givit upp och där står man med brallorna nere, utan GPS och lodinstrument, med dålig koll på sjökortet och med ett par tusen små lömska grynnor att gå på. Inte kul. Trots att Monark 700 Miniton är en liten båt med få och små elförbrukare så har dessa upplevelser gjort att jag börjat leta efter ett enkelt sätt att hålla koll på batterladdningen.
Många av de övervakningssystem som finns på marknaden idag är avancerade och kostar en del, många upp emot några tusen kronor. På de billigare digitala instrumenten måste man hålla koll på två decimaler och memorera voltnivåer för att veta när batteriet är på väg att lägga av, och det känns lite krångligt.
Men nu har jag hittat Cteks Comfort Indicator. Den är enkel till utförandet och använder tre dioder för att visa batteriets status. Den visar grönt när batteriet ligger på över 90% laddning, gult mellan 40 och 90%, samt rött under 40% laddning. 8,4mm öljetter ansluter direkt till batteriet, och på pluskabeln sitter en säkring på 15A.
Comfort Indicator fälls lätt in i befintlig elpanel. Priset tror jag ligger på ca 300 kronor. Är det någon därute som testat?
Så här såg det ut på varvet i helgen. Tjockt med snö på marken runt båten och vårrustningen känns långt borta trots att det bara är drygt två månader kvar till sjösättning. Jag skakade snön av presseningen och kollade att det inte snöat in.
Det är ont om plats i små segelbåtar, och Monark 700 Miniton är inget undantag. Så när det blev dags att montera VHF-radio i båten visste jag inte riktigt var jag skulle placera den. Jag ville helst ha en ren lösning utan synliga kablar, gärna i anslutning till elpanelen. Dessutom ska mikrofonsladden nå ut i sittbrunnen. Läs mer…
Dag 3, Gullviverallyt 2008
Här kommer ett tips till alla kappseglare som är strandsatta på landbacken under vintern. På siten http://game.finckh.net/indexe.htm kan man öva på kappseglingsreglerna. Enkla animationer gör det lättare att fatta vad som händer och hur man ska agera i olika situationer. Det finns även en quiz på sajten där man kan testa sina kunskaper. Schysst tidsfördriv i januarimörkret.
Jag beställde precis en VHF-radio från mina vänner på Nexus Marine. Det blev en vit NX2000 med DSC som ska kopplas ihop med GPS:en. Antennen ska monteras i masttoppen för maximal räckvidd, kabel dras genom masten. Radion kommer monteras nära rufföppningen så att mikrofonen lätt kan användas från sittbrunnen. VHF är ett utmärkt sätt att kommunicera med tävlingsledningen på kappseglingar, men framförallt ger VHF-radion trygghet vid t.ex överfarter till Gotland.
Jag fick ett glädjande brev av sekreteraren i Stockholms Segelklubb som bekräftade att jag blivit antagen som medlem i klubben. Medewi kommer alltså få en ny hemmahamn i sommar, men det viktigaste är att jag kommer kunna delta i klubbens onsdagskappseglingar på våren och hösten. Medewi kommer alltså få mer tid mellan racingbojarna. Dessutom blir det trevligt att lära känna andra kappseglingsintresserade klubbmedlemmar som säkert kan lära mig mycket om kappseglingens ädla konst.
Klubbens hemsida finns på http://www.ssk-sthlm.nu
