Så är det sjösättningsdags. Typ precis just nu faktiskt. Men inte för Medewi.
Min dotter fyller år vid den här tiden och i tolv av de snart 14 år jag har haft båt har födelsedagsplaner haft en nästan magisk förmåga att kollidera med sjösättningen.
Det är ett smärre under att inte själva förlossningen också gjorde det den gången det begav sig, men båten måste helt enkelt ha kommit i sjön innan dess det året. Jag minns inte riktigt, men jag minns inte att det var något bråk om det och det hade det garanterat varit annars.
Sedan dess har det gått sämre. När jag lyckades få födelsedagsfirandet skjutet väl framåt i tiden frös viken igen och hela sjösättningen sköts till – ni gissar det – kalasdagen.
Det här året gjorde påsk och annat att helger inte gick att byta, så jag gjorde en kvalificerad, och helt korrekt, bedömning av när i ordningen båten skulle i. Det var bara det att man drog igång passen redan fredag eftermiddag och inte lördag morgon som vanligt. Så när listorna väl kom upp var det precis som vanligt.
Den här gången orkade jag bara inte med att försöka trolla med knäna, bråka och krångla för att få ihop det, som alltid. Utan jag kröp på mina bara knän, iaf bildligt, inför hamnkapten, och fick nådigt uppskov.
Så istället är jag just nu på Bounce med tio yra tolvåringar, medan Medewi ligger avklädd och väntar. I morgon 07 är det dags.