Hoppa till innehåll

Segling vecka 26, igen

Jo, Medewi är kvar och igång. Sedan ett par år från en ny hemmahamn och vinterplats i Saltsjön. Vi flyttade ut på Ingarö söder om Gustavsberg och utgår sedan dess härifrån.

Segla med barnen vecka 26 har blivit lite av en tradition. Det är en väldigt bra tid, allt är igång men semestrarna har inte dragit igång på allvar så det är inte proppfullt i skärgården. Nu har det väl börjat lätta lite efter pandemin, men ändå. Dock bör man undvika Sandhamn pga Gotland runt som går vid den här tiden.

Tonåring ombord så jag planerade redan från början att fokusera på någon större gästhamn med resurser och någon natt i naturhamn. Fyra dagar kort inleddes med sydliga vindar så vi rörde oss mot Utö. Vi höll ganska god fart på en öppen halvvind så det tog inte alltför lång tid trots att det är en bit.

Stora sand på Utö

Det var ganska gassigt så vi stannade en dag extra på Utö och hyrde cyklar för att göra en utflykt på land istället. Vi cyklade till Stora sand och det kan hända att jag något mörkade hur långt det var dit innan vi gav oss iväg. Lillkillen knotade lite mot slutet och var lite bekymrad över hur det skulle bli att cykla tillbaks till båten, men nu är ju hjärnan funtad så att det alltid upplevs mycket, mycket snabbare och lättare att åka tillbaka samma väg som man har åkt någonstans och så blev det även denna gång.

Sedan gick vi mot Huvudskär som är lite av en gammal favorit, jag är allmänt svag för de gamla större fyrarna, även Svenska högarna, men Huvudskär är mer lättillgängligt. På vägen började det åska inåt land. Långt bort, men kändes ändå lite olustigt med barnen ombord. Vi höll dock ganska god fart med halvvind som höll tillbaka åskvädret lite så vi låg hela tiden i utkanten av området.

Först när vi kommit fram kom det så småningom ikapp oss och gav oss ett lätt regn. Åskan hade däremot dött ut ganska långt tidigare, så det drabbades vi aldrig av.

Framåt kvällen lättade det upp igen och vi fick en fin solnedgång den sista kvällen innan vi rulllade hem till hemmahamnen igen dagen efter.

Alla upplevde turen som lyckad. Jag kan känna mig lite dålig som förälder men har ingen ambition om att tvinga skärmfrihet och sådant när jag är ute med barnen själv, det är mycket nog som behöver skötas ändå utan att dessutom behöva sysselsätta varje minut när det börjar bli långtråkigt med själva seglingen, och de reglerar det ändå ganska ok själva.

Lillkillens favorit och största behållning av våra seglingar är nog när vi sitter tillsammans alla tre på kvällen och spelar Mario Kart på en Nintendo Switch vi har med oss. Det är en liten utmaning att köra när allt man har är en fjärdedel av den lilla portabla skärmen. Det råder en stor rivalitet mellan mig och storasyster, men hon är ärligt talat klart bättre och lite av en idol för lillkillen, men det kommer inte dröja länge nu innan han också i regel slår mig, och kanske även systern.

Etiketter:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *